Medicinska designlösningar anpassade för brukare i hemmet

De flesta kan nog hålla med om att det känns meningsfullt att jobba och bidra inom Medtechbranschen. Det infinner sig en känsla av att du gör skillnad. Du kanske förbättrar någons
livskvalité, skapar ett värdigare liv för någon eller kanske till och med räddar liv. Alla medicinska
lösningar som tas fram för att förbättra en persons livskvalité är positiva. Men, att tänka ett extra
varv på hur du designar din lösning kan göra otrolig skillnad för slutanvändaren i det långa loppet.

I denna artikel kommer jag berätta hur jag tänker när jag tar fram medicinska designlösningar med
fokus på brukare som lever självständigt hemma och hanterar sin medicinska lösning till största
del på egen hand.

Användarbehov & sammanhang

Är det någon skillnad på att ta fram medicinska designlösningar för patienter som behandlas på
sjukhus, patienter som behandlas i hemmet och brukare med ett sjukdomstillstånd som tillåter
dem att själva sköta sin lösning i hemmet?

Det är lätt att tänka att alla ovan är medicinsks lösningar och därav kan utformas lika. Men, du ska
ha i åtanke att det är olika användare med olika behov, även olika miljöer och olika sammanhang.
Om du har en och samma lösning för samtliga eller om du tar fram olika designlösningar, kan
påverka brukaren i hemmet otroligt i båda positiv och negativ bemärkelse.

Beroende på hur den medicinska lösningen är designad kan brukaren uppleva lösningen som ett
störande moment i vardagen eller till och med upplevas som begränsande. Men den skulle lika
gärna kunna upplevas tvärt om med rätt design, dvs stötta brukaren och uppmuntra till aktiviteter
och självständighet, samt öka brukarens självkänsla. Detta är vad vi strävar efter.

Att tänka på

Utformandet och designen av en medicinsk lösning bör svara till användarens behov och
sammanhang. Lösningen som ska hanteras av sjukvårdspersonal på sjukhus, samt lösningen som
ska hanteras av brukaren själv i hemmet, kan ha stora skillnader i användarbehov.

Behovet av en anpassad designlösning

Idag är alla lösningar som används av brukare i hemmet långt ifrån anpassade, vilket är förståeligt.
I vissa situationer kan sjukhusutrustningen vara god nog att även användas och hanteras av
brukaren själv i hemmet. Men i de fall där det finns en stor målgrupp som kräver en medicinsk
lösning i hemmet och under en längre period, bör det finnas ett anpassat alternativ.

För att förtydliga hur stora konsekvenserna kan bli om lösningen inte är anpassad för rätt
användare och kontext vill jag dela med mig av ett exempel.

Fysiska designlösningar, exempel

Tänk dig en brukare som under ett par år, eller livet ut, befinner sig i ett sjukdomstillstånd som gör att hen inte kan äta fast föda. Brukaren är beroende av sondnäring och behöver vara uppkopplad till ett sondmatnings-system vid varje måltid. Hur lång tid varje måltid tar variera beroende av sjukdomstillstånd, men låt säga att varje måltid behöver pågå i 2 timmar. Detta betyder att brukaren behöver vara uppkopplad till designlösningen 8 timmar per dag. Under dessa timmar hänger en påse med sondnäring på ett droppställ på hjul. Med hjälp av gravitation rinner sondnäringen genom sonden/slangen och in i brukarens kropp.

Lösningen jag precis beskrivit är anpassad för patienter som behandlas på sjukhus, inte för
patienter i hemmet. Den är alltså anpassad för patienter som till stor del spenderar sin tid liggande och sittande på ett sjukhusrum. Ibland lämnar patienten rummet och rullar med sig designlösningen på hjul över de stora plana sjukhusgolven.

Det jag vill säga med detta är, att om du tar en designlösning som är utformad för sjukhusmiljö
och gör den tillgängligt för brukare i hemmet, må den vara en bättre lösning än ingen. Men, du bör
ha i åtanke att problematik och obekvämligheter kan uppstå för brukaren, både i och utanför
hemmet. Här behöver du stanna upp och överväga om det finns behov att anpassa lösningen för
hemmabruk och hantering av brukaren själv. Hur skulle en lösning för sondmatning se ut om man
gick in med målbilden att skapa en helt portabel designlösning? Man skulle kunna ta fram ett
förslag på en designlösning som inte går på hjul utan är helt bärbar. En illustration över detta ser
du längre ner i artikeln under nästa rubrik som handlar om vilken utgångspunkt man kan ha vid
utformandet av designlösning.

Digitala designlösningar

När du tar fram digitala designlösningar bör du också tänka på vem som är den primära
målgruppen, är det sjukvårdspersonalen eller är det brukaren? Låt säga att du ska ta fram en app
för att styra och visa data av en medicinsk utrustning. Om den primära användaren är
sjukvårdspersonalen kommer appen agera som arbetsverktyg, troligtvis mellan flera personer
inom vården. Om den primära målgruppen istället är brukaren själv agerar appen som hjälpmedel
för brukaren i sin vardag.

Redan här är det en stor skillnad på hur appen bör utformas i grund och botten. Det påverkar
även vilken data och vilka åtgärder som är viktiga för användaren och bör vara högst upp i
hierarkin. Ordval och termer kommer också spela en avgörande roll, om vi designar för
sjukvårdspersonal bör vi använda deras termer, medan om vi designar för brukaren ska ordvalen
vara förståeliga för gemene man. Det är mycket möjligt att återanvända en hel del material (ex.
ikoner, ordval och layout) för båda användningsområdena. Men, det kan vara bra att börja tänka
fritt utifrån de olika användarbehoven och kontexterna för att sedan se vilket material och vilka
skärmar du kan utforma likvärdigt eller återanvända.

Mitt tips är att arbeta med båda de digitala lösningarna parallellt, detta för att få en överblick och
förståelse för deras olikheter och likheter. Men om du behöver börja med en av dem
rekommenderar jag att börja med det användningsområde som är mest informationstungt. I detta
exempel troligtvis den digitala lösningen som ska hanteras av sjukvårdspersonal. Man kan sedan
skala av den överflödiga informationen, anpassa och skapa unikt material och skärmar där det
behövs.

Att tänka på

Överväg om det finns behov att anpassa lösningen för hemmabruk och hantering av brukaren
själv. Hur ofta används lösningen? Begränsar den brukaren i sin vardag? Om du anser att
användarvärdet skulle öka avsevärt med en anpassad lösning är det värt att lyfta för diskussion.

Utgångspunkt för designlösningen

Låt säga det beslutats att du ska ta fram en anpassad lösning för brukaren i hemmet. Då finns det
olika sätt att börja utveckla din designlösning och olika nivåer av anpassning. Illustrationen nedan
ger ett exempel av olika utgångspunkter för ett sondmatnings-system.

Antingen utgår du från den befintliga lösningen och bygga vidare på den för att anpassa mot
brukaren i hemmet istället för sjukvårdspersonalen på sjukhuset. Det du ska ha i åtanke är att
detta är en anpassning och många egenskaper hos lösningen kan fortfarande upplevas
begränsande för brukaren.

Du kan också välja att starta från ett tomt ark och lägga den befintliga designlösningen åt sidan
för att skapa en ny lösning och sträva efter en optimal upplevelse för brukaren. Detta för att inte
låta den befintliga lösningen begränsa eller styra utvecklingen. Om du vill skapa en designlösning
som är optimerad för en specifik användargrupp och kontext bör du tänka om från början.

Det finns förstås en budget att ta hänsyn till och andra aspekter som gör att du inte alltid har
möjlighet att utveckla nytt. Mitt förslag är då att skapa en två- eller trestegsraket och sätta en
framtidsvision att sträva efter. Om du har som vision att i framtiden erbjuda en anpassad lösning
för brukare i hemmet, då finns det möjlighet att redan nu kunna påverka den befintliga
designlösningen för att underlätta och förbereda inför kommande lösning. Detta i sin tur kan spara
framtida jobb och återvändsgränder.

Att tänka på

Beroende av hur stort användarvärdet skulle bli av en anpassad designlösning (samt andra
aspekter som tidplan och budget) får du överväga vilken den lämpligaste startpunkten för den
anpassade designlösningen är. Beslutas det att utgå från den befintliga designlösningen och
anpassa den men att det samtidigt finns en framtidsplan att göra en helt ny designlösning? Då
kan det vara klokt att ha detta i åtanke vid utvecklingen av den anpassade befintliga
designlösningen.

Kommunikation för en positiv ton

Genom hyfsat enkla åtgärder kan du via din kommunikation påverka synen brukaren har av
designlösningen och sitt sjukdomstillstånd, så att det känns normalt eller till och med positivt,
snarare än begränsande.

• Tonläge/tone of voice
  Utgå från vad du vill att lösningen ska utstråla och hur du ska kommunicera detta. Låt tonläget
  genomsyra hela designlösningen.
  
  
• Ordval & grafik
  Genom ordval, exempelvis ’Rullstolsburen’ istället för ’Rullstolsbunden’, kan du skapa en mer
  positiv ton mot olika typer av brukare. Ett annat exempel av ordval är ’Inkontinens’ istället för
  ’Urinläckage’. Vid val av ord bör förståelsen av ordet gå i första hand för att undvika missförstånd
  eller felanvändning.
  
  Du kan tänka på samma sätt när du tar fram grafik. Exempelvis, istället för att
  illustrera en äldre person med en käpp i handen kan du välja andra sätt att illustrera som ger en
  mer positiv känsla.
  
  
• Notifikationer och felmeddelanden
  Dessa kan ha en stor betydande roll för hur hela utrustningen upplevs. Självklart vill du minimera
  antal notiser och felmeddelanden, men minst lika viktigt är hur du kommunicerar dem.
  Exempelvis, vilket typ av ljud samt förvald volym.

Att tänka på

Fundera och bestäm lösningens kommunikation och tonläge tidigt i utvecklingen för att skapa en
så bra upplevelse för användaren som möjligt. Små detaljer gör stor skillnad.

Sammanfattning

Alla medicinska lösningar som används av brukare i hemmet är idag inte anpassade vilket kan
medföra obekvämligheter och missnöje. Överväg därför om det finns ett behov att anpassa
lösningen för hemmabruk och fundera på om användarvärdet skulle öka markant eller inte,
fundera även på den lämpligaste startpunkten för den nya designlösningen – anpassad design
eller ny design.

När du skapar medicinska designlösningar ska du alltid utgår från användarens behov och
sammanhang, och glöm inte bort att lägga tid på kommunikationen som också bidrar till en mer
positiv upplevelse.

Rätt förutsättningar för att lyckas med ditt UX-arbete

Produktens kvalitet och användarupplevelse är idag avgörande för om användaren väljer din lösning eller inte. Att skapa en bra användarupplevelse är ett kontinuerligt arbete och för att lyckas behöver du ha en användarcentrerad organisation med en stark vision, tydlig strategi och team med rätt kompetenser. Guiden tar bland annat upp hur du skapar en användarcentrerad organisation och UX-teamets roller. Hoppas den ger dig några nya och nyttiga kunskaper!