Designlösningar för vårdpersonal – tips på vägen

Inom vården är det tyvärr väldigt vanligt att personalen upplever mycket stress, vilket leder till vissa begränsningar för den som skapar designlösningar för vårdens digitala och fysiska verktyg. Det blir kritiskt att verktyget är enkelt att använda då en design som inte är användarvänlig kan få stora konsekvenser. För att underlätta för vårdpersonal bör man därför som UX-designer lägga extra fokus på att fördjupa sig i hur användarens situation ser ut, dess beteendemönster och känsloresa, och anpassa lösningen så mycket som möjligt efter sina insikter. Sikta på att skapa positiva känslor med hjälp av användarcentrerade system och tjänster för att underlätta för vårdpersonal och i förlängningen även deras patienter.

Användare med hög arbetsbelastning

Det är så klart vanligt med begränsningar i designarbetet även i andra branscher i form av budgetnedskärningar, diverse lagkrav, och brist på resurser, för att nämna några. När man står inför ett problem och inte har oändligt med resurser men tydliga krav som måste uppfyllas kan begränsningar tvinga fram ett mer strategiskt arbetssätt. En typisk begränsning jag stött på i medtechbranschen är att användaren har en väldigt hög arbetsbelastning och fokus hamnar på att skapa lösningar för användare med lite tid för faktisk användning.

Att jobba med begränsningar har både för- och nackdelar, och baserat på min erfarenhet kan de ofta göra problemlösningen mer intressant. Å ena sidan är det många designidéer som behöver slopas direkt, vilket kan upplevas motigt och sänka motivationen. Å andra sidan tvingas man som UX-designer att tänka utanför boxen och skapa mer innovativa lösningar. På så vis kan begränsningar öka kreativiteten!

Successiva förändringar

Hög arbetsbelastning kan leda till stress och låg tolerans för förändring. Stora förändringar i gränssnittet är inte uppskattade även om de potentiellt skulle underlätta för användaren avsevärt i längden. Det finns bara inte tid och energi för att lära sig något nytt. Det blir då lätt önskvärt som UX-designer att börja från scratch och skapa ett gränssnitt som löser alla användarens problem direkt, men här bör man vara försiktig och istället stegvis smyga in små förändringar som en del av en långsiktig plan där användarens behov kan uppfyllas på sikt utan att de tvingas uppleva stora förändringar längs vägen.

 

Enkel design

Hög arbetsbelastning skapar även krav på enkel design, särskilt inom vården där ett svårtolkat gränssnitt kan få konsekvenser som går ut över patienters hälsa. En design ska så klart alltid vara användarvänlig, men det är värt att tänka på att en stressad användare kommer ha ännu svårare att hantera ett onödigt komplext gränssnitt än någon som har gott om tid. Orsakar vårt gränssnitt ytterligare stress kommer användaren associera vår produkt med negativa känslor vilket naturligtvis inte är önskvärt.

Svårighet att rekrytera till användbarhetstester

Ett annat hinder som dyker upp med denna typ av användare är att det är svårt att utföra användbarhetstest på sin design. De som knappt har tid att utföra sitt arbete kan vara svåra att rekrytera till den typen av aktivitet och man kan behöva hitta andra lösningar, som att istället använda personer som delar egenskaper med de riktiga användarna. Om målgruppen jobbar med alldagliga produkter brukar det inte vara några problem att ersätta med personer från en liknande yrkesgrupp. Exempelvis kan ett system som håller koll på inventarier i en fabrik testas av personer som jobbar i ett lager. Har målgruppen däremot väldigt specifik kunskap blir det lite svårare eftersom användarna bör ersättas med personer som har tillräcklig domänkunskap för att förstå produkten till fullo. Vården kan vara ett typiskt sådant exempel.

Testa att använda någon av dessa som ersättare:

  • Personer som tidigare jobbat med den typen av produkt du vill testa – du får rätt typ av användare men som eventuellt är mer tillgänglig
  • Nya medarbetare där du själv jobbar - de har ofta bra domänkunskap, men har ännu inte blivit färgade av vad de lärt sig om produkten eller av tidigare designbeslut
  • Personer som jobbar nära målgruppen - de vet mycket om användaren, har sett hur de jobbar och hört vad de sagt, och i många fall kan de även ha haft den rollen tidigare

Försök dock alltid att hitta riktiga användare och använd bara ersättare om det verkligen behövs!

Empati som verktyg

Genom att lägga extra fokus på att förstå sig på användare inom vården kan man undvika onödig kognitiv belastning i gränssnittet. I början av designprocessen är det därför viktigt att snabbt eliminera sina egna, ofta felaktiga, antaganden om användarens behov och situation. När man följer den användarcentrerade designprocessen Design Thinking är första steget att empatisera med användaren för att förstå vilket problem det är som egentligen ska lösas. Det handlar om att komma åt en djupare förståelse för hinder, erfarenheter och behov genom enkäter, intervjuer, observationer eller dylikt.

Med hjälp av sina efterforskningar går det förslagsvis att skapa en Empathy Map för att summera viktig information om användaren, såsom tankar och attityder. En empatikarta beskriver enkelt vad användaren typiskt säger, tänker, gör och känner, och den går att gå tillbaka till under resten av designprocessen för att använda som underlag vid designbeslut. Kartan skapar en gemensam förståelse för användaren inom teamet och hjälper er att förstå vad som motiverar användaren.

Jag har jobbat med en IoT-produkt som används på äldreboenden och är till för personer med inkontinensbesvär. Produkten är en sensor som mäter vätska och fästs på patientens absorberande produkt för att sedan meddela vårdgivare via en app när det är dags att byta den absorberande produkten. På så vis minskar tiden som behöver läggas på att frekvent manuellt kontrollera när det är dags för byte. Det både frigör tid för vårdgivaren och skapar ro för vårdtagaren.

En empatikarta för vårdgivare på äldreboenden visar tydligt deras höga arbetsbelastning, vad de önskar kunna uppnå, vad som motiverar dem, och behov i form av vilket problem vi vill lösa - nämligen att förenkla deras vardag.

Empathy Map Illustration: En empatikarta över en vårdgivare på ett äldreboende

Den här typen av insikter har varit bra att luta sig tillbaka emot under projektets gång, både som en påminnelse om att hålla designen enkel och tydlig, men även som underlag vid val av ny funktionalitet som kan skapa värde för användaren.

Sammanfattning

Som UX-designer är det alltid viktigt att analysera användarens situation, beteende och behov och därefter anpassa lösningen så mycket som möjligt. Ett tips är att skapa en Empathy Map för att få en gemensam bild av användaren i teamet och sedan använda den som beslutsunderlag. Vid skapande eller uppdatering av designlösningar för vårdpersonal gäller det att inte göra för stora förändringar på en gång utan satsa på att göra små förändringar som leder till att användarnas behov uppfylls på lång sikt.

Det är även viktigt att ta med sig att inte göra designen för komplex, och glöm inte att du kan testa användbarheten av produkten på personer som har liknande egenskaper eller kunskaper som slutanvändarna om du inte har möjlighet att testa på den egentliga målgruppen.




Ta del av vårt inspelade webinar om Medtech!

Användarnas förväntningar ändrar sig snabbare än någonsin och inom Medicinteknik, där de regulatoriska kraven är stenhårda, innebär det att vi har svårare att anpassa oss till marknaden i den takt den förändras. Deni går igenom hur flexibel du kan vara vid utvecklingen av en Medical Device, hur du kan strukturera upp din dokumentation för att slippa en tung dokumentationsbörda vid leverans och vanliga fallgropar som du bör undvika. 😀

Hur flexibel kan du vara vid utvecklingen av en Medical Device?

Alla blogginlägg

Vi rekommenderar också