Meny Stäng

Normingenjör och kravanalytiker – hur hänger det ihop och vad är det?

Som kravanalytiker ombeds jag till exempel att kunna specificera användarnas behov och önskemål för att detta sen ska kunna omvandlas till funktionalitet och oftast kod. Jämställdhet och mångfald är något som IT-branschen både behöver och bygger på, men vad händer när vi tänker på en alltför homogen målgrupp och vad händer när vi alltid utgår från samma stereotypa användare?

Blir vår produkt användbar, kommer våra användare känna igen sig i dess utformning, kommer de rekommendera den till fler, kommer de som användare känna sig stärkta av produkten? Det är här Normingenjören kommer in.

Jag har genom åren i IT-branschen haft en stark kunskapstörst för att kunna förstå mig på användare likväl som samhällsstrukturer. Jag har läst mycket om strukturer och våra förväntningar på varandra och hur vi upplever och påverkas av dessa. Så nu i höstas när jag fick chansen att hoppa på en utbildning som AddGender håller i, så tog jag den så fort jag kunde. Vi i IT-branschen har team som spänner över generationer och landsgränser plus tidszoner och det här är något vi som bransch ska vara stolta över.

Normingenjören främjar mångfald och jämställdhet

En Normingenjör undersöker och utvecklar gällande normer ur ett organisations- och samhällsperspektiv.

Som Normingenjör i IT-branschen kan jag verka både på uppdrag inom arbetsgrupper likväl som för en produkt eller tjänst. Jag kan använda mina så kallade “norm-glasögon” och titta på exempelvis befintliga arbetssätt för att belysa och påminna om värdet av att ta tillvarata allas kompetenser, synliggöra en större mångfald av personer som kanske har hamnat i skymundan på grund av fördomar, förutfattade meningar eller liknande. Jag kan verka för ett förändringsarbete i vilket vi alla hjälps åt, så att alla kan få utrymme att komma till tals och bidra med idéer. Där inte enbart den som ropar högst hörs utan där den som lyssnar också förstår. Jag kan verka för att skapa ett klimat där speciellt marginaliserade grupper kan känna sig välkomna, inkluderade och respekterade som jämbördiga kollegor.

Inkluderande design

Som Normingenjör för en tjänst och/eller en produkt kan jag verka för att kunna skapa och förbättra produkter och tjänster som inte använder sig av stereotypa användare, utan tillåter en mer inkluderande design. Vi behöver inte använda oss av design som polariserar utan en som inkluderar, vilket i sig skapar en större lönsamhet. Behöver en tjänst till exempel enbart vända sig till ett visst kön, eller en viss ålder och med det i åtanke behöver den då vara blå, grå och ha ett kantigt svart typsnitt eller kan vi se på det på ett annat sätt? Vad vill vi förmedla med den här tjänsten eller produkten och till vilka och hur ser vi på dem, vad säger vår design om synen vi har på våra användare? Kan vi få våra användare att känna sig hjälpta och stärkta av den produkt vi tillhandahåller och kan den på det sättet även bidra till att användare som tidigare varit marginaliserade känner sig sedda och inkluderade?

Med den här typen av frågeställningar och tankegångar har jag som kravanalytiker hittat ett sätt att i IT-branschen även använda mig av min kompetens inom jämställdhet och mångfald för att verka både för ett bättre arbetsklimat och bättre produkter. Jag tror på att design ska vara till för en målgrupp utanför normerna för att den ska kunna tilltala så många som möjligt och inkludera så många som möjligt.

Kort om författaren

Jonna Runesvall– Kravanalytiker med fokus på UX och användaren både i stort och smått, har mångårig erfarenhet av kravanalys både på verksamhetskrav och komplexa system inom bland annat handeln och vårdsystem. Är en lagspelare som ser på befintliga rutiner, produkter och team med sina “norm-glasögon” för att värna om ökad jämställdhet och mångfald, både i grupper, produkter och tjänster för att öka lönsamheten och välmåendet där alla individer hjälper och lyfter varandra tillsammans för ett i slutändan, bättre samhälle.